Ny riktlinje i hjärtvården ska minska ojämlikheten i vården

Ny riktlinje för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom ska minska ojämlikheten i vården, återinsjuknande och död i hjärtsjukdom

Utbildning, inkomst och bostadsort påverkar möjligheterna att få god sekundärprevention efter en hjärtinfarkt. På uppdrag av Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, som drivs av Sveriges regioner i samverkan, har en ny riktlinje för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom tagits fram. Målet med riktlinjen är att minska den befintliga ojämlikheten i vården samt minska återinsjuknande och död i hjärtsjukdom.

I Sverige lever cirka två miljoner människor med någon form av hjärtkärlsjukdom. Kranskärlssjukdom är den vanligaste formen av hjärtkärlsjukdom och hjärtinfarkt den vanligaste akuta händelsen.

Sekundärprevention, det vill säga behandling av riskfaktorer inklusive ohälsosamma levnadsvanor, är en väsentlig del av behandlingen vid kranskärlsjukdom, och syftar till att minska återinsjuknande samt att förbättra patienternas livskvalitet.

- I dagsläget finns det stora geografiska skillnader i måluppfyllelsen, samt utifrån patienternas utbildningsnivå och inkomst, talande för en betydande ojämlikhet i vården, säger Margret Leosdottir, ordförande för Nationell arbetsgrupp för sekundärprevention.

På uppdrag av Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård har nu en ny riktlinje för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom tagits fram. Målet är att minska den befintliga ojämlikheten i vården samt minska återinsjuknande och död i hjärtsjukdom.

- Det här är en mycket bra riktlinje som vi är övertygade kommer att göra avgörande nytta för människor som drabbats av kranskärlsjukdom. Nu är det upp till regionerna att se till att den också blir verklighet för patienterna, säger Inger Ros, ordförande för Riksförbundet HjärtLung.

Vilka är de viktigaste nyheterna i riktlinjen?

·   Många patienter upplever att man vid det akuta vårdtillfället inte tar upp vikten av hälsosamma levnadsvanor som behandling av sjukdomen. Riktlinjen betonar att samtal om vikten av hälsosamma levnadsvanor bör inledas så fort patienten kommer till sjukhus.

·         Deltagande i hjärtrehabilitering efter ett akut vårdtillfälle förbättrar prognosen för patienterna avsevärt. Alla patienter som drabbats av hjärtinfarkt, genomgått ballongvidgning eller bypassoperation bör därför erbjudas deltagande i hjärtrehabilitering efter den akuta händelsen. Programmet bör starta tidigt och vara i minst 3–6 månader.

·        Fysioterapeut-ledd träning efter hjärtinfarkt är en viktig del av behandlingen. Tillgängligheten är dock begränsad och det finns stora regionala skillnader. Fler fysioterapeuter behövs inom vården för att möta behovet, samt behöver digitala lösningar för träning på distans utvärderas.

·         Diabetes typ 2 är mycket vanlig bland hjärtinfarktpatienter. Många går dock odiagnostiserade och går därför miste om effektiv behandling. Screening för diabetes som en del av rutinuppföljningen behöver skärpas hos dessa patienter.

·         Psykisk ohälsa ökar risken för hjärtinfarkt. Stress, ångest och depression är också vanligt förekommande efter en hjärthändelse. Vården behöver vara mer uppmärksam på symtom som talar för psykisk ohälsa och erbjuda adekvat hjälp.

·         I riktlinjen rekommenderas sjuksköterskeledd uppföljning av patienter med kranskärlssjukdom inom primärvård, liknande det som i dagsläget finns för patienter med diabetes. Omhändertagandet bör kunna samordnas med uppföljning av andra patientgrupper med kroniska sjukdomar, speciellt på mindre enheter.

·         Riktlinjen betonar ett personcentrerat förhållningssätt då patientens delaktighet är av största vikt för en lyckad och bestående behandlingseffekt. Tillgång till patientutbildning behöver öka och material anpassas till olika grupper, samtidigt som utnyttjandet av digitala lösningar behöver bli bättre.

Dokumenten i sin helhet finns här.

För mer information vänligen kontakta Margret Leosdottir, ordförande för Nationell arbetsgrupp för sekundärprevention Margret.Leosdottir@med.lu.se, tfn 0732 561 536.