Ny rapport visar stort mörkertal för folksjukdomen förmaksflimmer

Flimmerrapporten 2021

Uppskattningsvis 100 000 personer i Sverige lever med förmaksflimmer utan diagnos, det visar Riksförbundet HjärtLungs nya rapport Flimmerrapporten 2021 som presenteras idag. Förmaksflimmer är en allvarlig folksjukdom som påverkar hjärtat. I dagsläget är mer än 430 000 svenskar drabbade. Utan behandling löper den som har flimmer i hjärtat en kraftigt ökad risk för stroke och andra följdsjukdomar.

I de nya riktlinjerna för förmaksflimmer från det europeiska kardiologsällskapet rekommenderas pulsmätning vid alla vårdbesök för patienter över 65 år, så kallad opportunistisk screening.

Riksförbundet HjärtLungs rapport visar att det idag är få regioner, endast sex av 16 svarande, som följer de europeiska riktlinjerna. Om fler regioner tog pulsen på patienter som är 65 år eller äldre i samband med det vanliga vårdbesöket skulle det stora mörkertalet minska betydligt.

Förmaksflimmer är en sjukdom där nya behandlingar och bättre vård räddat många och gett många människor ett bättre liv. Oupptäckt förmaksflimmer är en av de viktigaste påverkbara faktorerna för att färre personer ska drabbas av stroke. Bättre förebyggande behandling av personer med förmaksflimmer är en viktig förklaring till att antalet personer som drabbas av stroke har minskat med drygt 40 procent de senaste 20 åren. Samtidigt finns det stora skillnader mellan landets regioner i arbetet med att upptäcka förmaksflimmer och hur vårdförloppet ser ut för den som drabbas.

När en patient får diagnosen förmaksflimmer är det viktigt att vården erbjuder rätt stöd. En god vård av förmaksflimmer innebär att vårdförloppet följer en genomtänkt struktur och att behandling och bemötande ska utgå från patientens behov. Idag uppger 14 av landets 21 regioner att de har minst en särskild mottagning för patienter med förmaksflimmer.

Flimmermottagningar ger många som drabbas ett strukturerat omhändertagande och utbildning och kunskap om sjukdomen. För att alla som drabbas av förmaksflimmer ska få tillgång till en god vård behöver Sverige fler specialiserade flimmermottagningar och arbetssättet med tydliga rutiner och patientutbildningar behöver spridas till fler vårdgivare som möter patienter med flimmer i hjärtat.

 - Flimmerrapporten visar att det fortfarande finns ett stort mörkertal och att alltför få regioner erbjuder ett strukturerat omhändertagande. Ingen ska behöva upptäcka att de har förmaksflimmer först när de drabbats av stroke. Därför är det viktigt att arbetet med att förebygga stroke inte avstannar under pandemin. Flimmer är enkelt att upptäcka men vården måste erbjuda patienterna rätt stöd och de borde vara självklart att ta pulsen på alla som är 65 år och äldre, säger Inger Ros, förbundsordförande, Riksförbundet HjärtLung.

Om förmaksflimmer
Förmaksflimmer är en rubbning av hjärtrytmen och kan ge alltifrån milda symtom till svåra och allvarliga besvär som begränsar hälsa och livskvalitet. Vanliga symtom är hjärtklappning, försämrad fysisk ork eller smärta i bröstet. Sjukdomen är inte livshotande men ger en ökad risk för allvarliga följdsjukdomar. Flimret gör att blodet strömmar sämre genom hjärtat och ökar risken att blodproppar bildas. Om en blodpropp når hjärnan kan det leda till en stroke.

Här kan du läsa mer om förmaksflimmer.

Om rapporten
Flimmerrapporten 2021 har tagits fram av Riksförbundet HjärtLung med stöd av Pfizer och Bristol Meyers Squibb. Rapporten visar hur situationen för personer med förmaksflimmer ser ut i Sverige. Rapporten ger en översikt av diagnosen, hur vården ser ut för dem som drabbas och visar statistik av mörkertalet i landets regioner.

Ladda ner Flimmerrapporten 2021
www.hjart-lung.se/flimmerrapporten

Kontakt
Marie Ekelund, ansvarig utbildning & livsstil, Riksförbundet HjärtLung,
08-556 062 05
Inger Ros, förbundsordförande, Riksförbundet HjärtLung, 08- 073-914 51 24

Fotnot: Beräkningarna bygger på en modell där det faktiska antalet diagnostiserade förmaksflimmerpatienter jämförs med ett modellbaserat värde för hur många det bör finnas med förmaksflimmer i en given region. Modellvärdet bygger på att den nationella prevalensen fördelas utifrån demografisk sammansättning och sedan räknas upp med faktorn 1,32 utifrån hur många som antas vara oupptäckta. Uppräkningsfaktorn är baserad på (Svennberg, 2015).