”Kraftsamla mot hjärthälsoklyftorna”

Socioekonomi påverkar risken att drabbas av hjärtsjukdom. Statistik från kvalitetsregistret Swedeheart visar också att människor med låg utbildningsnivå och låg inkomst i mindre utsträckning kommer till rätta med riskfaktorer för en ny hjärthändelse.
- Nu krävs en kraftsamling för att komma tillrätta med hjärthälsoklyftorna i Sverige, säger Riksförbundet HjärtLungs ordförande Inger Ros.

Även om hjärt-kärlsjukdom drabbar människor i alla åldrar, regioner och samhällsklasser finns det stora socioekonomiska skillnader inom hjärt¬hälsan.

Kvalitetsregistret Swedeheart visar att både utbildning och inkomst kraftigt påverkar utsikterna för att undanröja riskerna för en ny hjärthändelse där de socioekonomiskt svaga grupperna drar det kortaste strået. Orättvisan blir än mer påtaglig av att förutsättningarna för god hjärthälsa redan är sämre hos den här gruppen. Den stora variationen i lyckad sekundär-prevention mellan olika socioekonomiska grupper är oacceptabel och har inga rationella orsaker.

- Regioner och landsting i samverkan med civilsamhället måste nu prioritera förebyggande hälsovård och sekundär¬preventiv sjukvård, inte minst med fokus på socioekonomiskt utsatta grupper, säger Inger Ros, ordförande för Riksförbundet HjärtLung.

Fyra variabler är kritiska när det gäller risken att återinsjukna i hjärtinfarkt: rökning, låg fysisk aktivitet, högt blodtryck och höga blodfetter – samtliga har avgörande effekt för att minska risken att drabbas av en ny hjärthändelse.

Enligt kvalitetsregistret Swedeheart lyckades sjukhusen under 2017 med att nå målvärdena för samtliga fyra variabler hos i medeltal 30 procent av alla hjärt¬infarktpatienter. Det innebär att 7 av 10 patienter fortfarande bär på riskfaktorer för en ny hjärtinfarkt.

- Patienter och närstående behöver bättre kunskap om hur patienterna kan ändra sina vanor. Professionen inom vården behöver bli bättre på att förmedla denna kunskap och effektivare i att stödja patienten i arbetet att lägga om ohälsosamma levnadsvanor. Det handlar till exempel om anpassat utskrivningssamtal med närstående, information som är entydig, situationsanpassad och ger stöd till egenvård, fler återbesök och ett ökat stöd till livsstilsförändringar där patientens mål och uppföljning dokumenteras i en hälsoplan. Detta formuleras i den nya vårdmodell som Riksförbundet HjärtLung tagit fram tillsammans med hjärtvården, säger Inger Ros.

Ny modell för hjärtrehabilitering

Riksförbundet har tagit initiativ till en behovsanpassad modell för hjärtrehabilitering som syftar till att påverka patienternas hälsobeteende och minska risken att hen drabbas av en ny hjärt-kärlhändelse. Ny vårdmodell

DN Debatt. ”Så kan hjärtvården i Sverige bli mer jämlik”

Om Riksförbundet HjärtLung

Riksförbundet HjärtLung är en av Sveriges största patientorganisationer med 150 lokalföreningar, 21 länsföreningar och 38 000 medlemmar över hela landet. Läs gärna mer på www.hjart-lung.seFör mer information: