Flimmerrapporten 2018: antalet personer med förmaksflimmer ökar - sjukvården på efterkälken

I Sverige har 370 000 personer diagnosen förmaksflimmer, ett hjärtproblem som ökar i antal och där endast 8 av 21 landsting och regioner har det strukturerade omhändertagande som kan minska hjärt-kärlrelaterad sjukhusvård och halvera dödligheten, visar Riksförbundet HjärtLungs Flimmerrapporten 2018.

I dag presenteras Flimmerrapporten 2018. I Sverige har över 370 000 personer diagnosen förmaksflimmer och med uppskattat mörkertal kan det vara över en halv miljon personer som är drabbade. Det är en ökning jämfört med 2012 års Flimmerrapport som visade att 210 000 personer hade diagnosen. Var fjärde person över 40 år förväntas drabbas av förmaksflimmer någon gång i livet och från 60 års ålder ökar sannolikheten att drabbas.

Obehandlat förmaksflimmer ökar risken för stroke och hjärtsvikt. Förmaksflimmer kräver vanligen läkemedelsbehandling för att lindra symtom och minska risken för komplikationer som exempelvis stroke. Vad det gäller symtomlindring visar rapporten på regionala skillnader i behandling av förmaksflimmer och förskrivningen stämmer inte överens med Socialstyrelsens riktlinjer.

I takt med att andelen äldre i befolkningen ökar kommer antalet personer som drabbas av förmaksflimmer att bli fler. Ett sätt för landsting och regioner att förbättra förmaksflimmervården är att satsa på särskilda flimmermottagningar med strukturerat omhändertagande. En internationell metaanalys visar att strukturerat omhändertagande av patienter med förmaksflimmer halverar dödligheten i patientgruppen och att det minskar hjärt-kärlrelaterad sjukhusvård med hela 40 procent. Strukturerat omhändertagande innebär bland annat god följsamhet till gällande riktlinjer avseende blodproppshämmande- och rytmreglerande läkemedel samt utbildning av patienter och närstående.

- Vår medlemsundersökning visar tyvärr att 4 av 10 upplever att de inte har fått tillräckligt med information om förmaksflimmer och endast 1 av 10 har fått erbjudande om utbildning om förmaksflimmer. Detta är en stor besvikelse! Dessutom visar vår undersökning bland Sveriges landsting och regioner att bara 8 av 21 har strukturerat omhändertagande av den här patientgruppen. Skulle Sverige helt växla över till strukturerat omhändertagande av förmaksflimmerpatienter skulle vi minska antal dödsfall och lidande, minska trycket på sjukvården och spara på den redan ansträngda sjukvårdsbudgeten, säger Inger Ros, förbundsordförande, Riksförbundet HjärtLung.

Om förmaksflimmer
Symtombilden varierar från person till person, men uttalad trötthet är vanligt. Det förekommer också snabb och oregelbunden hjärtklappning, yrsel, tryck över bröstet, andfåddhet och ibland svimning. Risken för förmaksflimmer ökar med stigande ålder. Kvinnor drabbas i snitt cirka 10 år senare i livet än män, men har sämre prognos när de väl insjuknar. Riskfaktorer förutom ålder är underliggande hjärt-kärlsjukdom, som högt blodtryck, fel i hjärtklaffar eller hjärtsvikt. Typ 2-diabetes och giftstruma ökar också risken liksom hög alkoholkonsumtion, sömnbrist och stress. Läs mer om förmaksflimmer.

Om Flimmerrapporten 2018

Rapporten, framtagen av Riksförbundet HjärtLung med stöd av Sanofi, ger bland annat en översikt av vad förmaksflimmer är, hur det kan behandlas, effekter på individer, statistik av drabbade per län och hur strukturerat omhändertagande kan minska dödlighet och sjukhusvård. Flimmerrapporten 2018 kan laddas ner här

Kontakt
Marie Ekelund, livsstil och utbildning, Riksförbundet HjärtLung, 08-556 06 205
Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung, 073-914 51 24 
Magnus Östnäs, pressansvarig, Riksförbundet HjärtLung, 073-633 62 03

Om Riksförbundet HjärtLung

Riksförbundet HjärtLung är en av Sveriges största patientorganisationer med 150 lokalföreningar, 21 länsföreningar och 38 000 medlemmar över hela landet. Läs gärna mer på www.hjart-lung.se