Även lite alkohol kan vara skadligt för blodtryck och hjärta

En ny rapport av en internationell forskargrupp om alkoholens betydelse för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom visar på enbart negativa effekter av alkoholkonsumtion på ischemisk hjärtsjukdom, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar. När det gäller risken för högt blodtryck, finns det ingen säker alkoholkonsumtionsnivå som ger skyddande effekt på lång sikt.

Alkohol höjer blodtrycket, särskilt vid stora mängder, några timmar eller dagar efter att man druckit. När man dricker alkohol förstärks mekanismer, som till exempel styvhet i artärer och ökad väggtjocklek i blodkärl, som leder till högt blodtryck.

Ett för högt blodtryck ökar risken för en rad allvarliga sjukdomar och tillstånd som hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och njursvikt och är den enskilt största riskfaktorn för dödsfall i världen. Det uppskattas ha orsakat 10,8 miljoner dödsfall, eller 19,2 procent av alla dödsfall, globalt 2019, huvudsakligen från olika typer av hjärt-kärlsjukdomar. I Sverige har ungefär var tredje svensk högt blodtryck.

Tidigare har man trott att alkohol i låga eller måttliga doser kan skydda mot hjärt-kärlsjukdom. Men allt fler studier med starkare metodik visar enbart på negativa effekter av alkoholkonsumtion på ischemisk hjärtsjukdom, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar.

- Det här är viktig kunskap för allmänheten, men särskilt för personer som lever med hjärt-kärlsjukdomar. Vi vill se bättre förutsättningar för hälso- och sjukvården att behandla risk- och missbruk och arbeta enskilt mot varje person i den här frågan. Med tanke på slutsatserna i rapporten finns det anledning för våra politiker att förstärka arbetet mot högt blodtryck orsakat av alkoholkonsumtion, säger Anders Åkesson, ordförande för Riksförbundet HjärtLung.

Alkoholens roll som bidragande orsak till högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom är inte väl känd av allmänheten, av hälso- och sjukvårdspersonal eller av beslutsfattare. Rapporten visar dessutom att alkohol ses av personal i hälso- och sjukvården som mindre viktigt än fysisk aktivitet, matvanor och rökning för att förebygga högt blodtryck och andra sjukdomar.

- Högt blodtryck är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och död i världen idag, och alkoholens bidrag till högt blodtryck är en av många förbisedd faktor. Om vi kan öka medvetenheten om detta samband hos både allmänhet och inom hälso- och sjukvården är mycket vunnet, säger Frida Dangardt, överläkare och forskare vid Barnhjärtcentrum på Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg, som är en av rapportförfattarna.

Forskarna drar slutsatsen att det mest kostnadseffektiva sättet att minska förekomsten av högt blodtryck, och de sjukdomar som högt blodtryck orsakar, är att införa åtgärder som minskar alkoholkonsumtionen i befolkningen. Alkoholpolitiska åtgärder, så som höjd alkoholskatt och minskad tillgänglighet av alkohol, är effektiva sätt för att hålla ner alkoholkonsumtionen och därmed minska risken för högt blodtryck.

Mer från rapporten:

• Sammantaget är alkoholkonsumtion en riskfaktor för högt blodtryck. Sambandet stöds av studier av samtliga typer av metoder och är tydligast för konsumtion på mer än 24 gram alkohol per dag (två svenska standardglas).
• Resultat från kohortstudier och studier med mendelsk randomisering tyder på att risken för högt blodtryck kan öka även av mycket låg konsumtion.
• Det finns inga belägg för att alkoholkonsumtion på någon nivå sänker blodtrycket, eller skyddar mot högt blodtryck, i randomiserade eller överkorsningsstudier.
• Hjärt-kärlsjukdomar är den största orsaken till dödsfall i Sverige. Det orsakar 214 dödsfall per 100 000 personer för kvinnor i Sverige och 328 för män. Det motsvarar ungefär 30 procent av alla dödsfall.

Länk till rapporten Alkohol och blodtryck. Alkoholen och samhället 2023.

Om rapporten:

• En internationell forskargrupp har gått igenom randomiserade studier av hög kvalitet och sammanställt resultaten. I forskargruppen ingår:
  • Sven Andreasson, överläkare och senior professor i socialmedicin vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet
  • Frida Dangardt, överläkare och forskare vid Barnhjärtcentrum på Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg
  • Tanya Chikritzhs, doktor i alkoholepidemiologi och leder alkoholforskningsgruppen vid Australiens National Drug Research Institute, NDRI
  • Tim Stockwell, forskare vid, och tidigare föreståndare för, Canadian Institute for Substance Use Research i British Columbia, Kanada
  • Timothy Naimi, läkare och föreståndare för Canadian Institute for Substance Use Research i British Columbia, Kanada
  • Harold Holder, senior forskare emeritus och tidigare direktör för Prevention Research Center (PRC), Kalifornien.

Bakom rapporten:

• Bakom rapporten står IOGT-NTO, Movendi International, Riksförbundet HjärtLung, Svensk förening för allmänmedicin, Svensk sjuksköterskeförening, CERA, Stiftelsen Ansvar för Framtiden, Actis-Rusfeltets samarbeidsorgan, Alkohol & Samfund, Hela människan, SLAN, MA – Rusfri Trafikk, MHF Motorförarnas Helnykterhetsförbund, Sveriges Blåbandsförbund, Sveriges Frikyrkosamråd, Svensk förening för Beroendemedicin och SIGHT.

Lunchseminarium

Lansering av rapporten sker i samband med ett riksdagsseminarium som kan följas via följande länk:

https://us06web.zoom.us/j/86509643103

Tid:

14 mars, kl. 12.00 – 13.30

Kontakt Riksförbundet HjärtLung:

Anders Åkesson, förbundsordförande, Riksförbundet HjärtLung

anders.akesson@malmo.hjart-lung.se

070-517 32 86

För frågor om rapporten eller kontakt med forskare:

Irma Kilim, drogpolitisk chef, IOGT-NTO

irma.kilim@iogt.se

073-372 62 13

---