Alltför få hjärtsjuka tror att de kan påverka sin sjukdom

MÅ, FEB 03, 2014 10:15 CET

En majoritet av hjärtsjuka anser att de inte kan påverka sin sjukdom. Nu måste vården förbättra informationen som ges till patienter som vårdats för allvarliga hjärtbesvär, det är slutsatsen av en studie från Riksförbundet HjärtLung som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Eurointervention.

-   Om det viktiga budskapet att patienten behöver göra förändringar i sina levnadsvanor inte når fram, så måste sättet som läkare och sjuksköterskor informerar på förändras. Det arbetet vill vi som patientorganisation göra tillsammans med vården, säger Inger Ros, förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung.

I en vetenskaplig studie som genomförts med stöd av Riksförbundet HjärtLung dras slutsatsen att patienter som behandlats för en akut hjärtinfarkt med ballongvidgning, PCI, behöver informeras på ett annat sätt för att de ska få bättre kunskap om sin sjukdom och för att de ska få stöd att leva på ett sätt som bättre skyddar hjärtat.

- SPICI-studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften EuroIntervention har gett oss ny kunskap som kommer att få stor betydelse för morgondagens hjärtpatienter, säger professor Joep Perk.

I studien svarade 1073 patienter från 29 svenska sjukhus på frågor om vad de ansåg orsakade hjärthändelsen, hur de uppfattade informationen från läkare och sjuksköterskor och hur de förändrat sina levnadsvanor efter ballongvidgningen.

Studien visar att endast 27 procent har uppfattat informationen de fick på sjukhuset, i samband med att de vårdats för förträngningar i hjärtats kranskärl, på ett riktigt sätt: att de fortfarande hade en hjärtkärlsjukdom och att de behövde ändra sina levnadsvanor. Majoriteten tror att orsaken till sjukdomen är faktorer som de själva inte kan påverka, som ärftlighet och ålder, istället för faktorer som man själv kan förändra som rökning, motion och matvanor.

Studien visar också att 71 procent av patienterna inte hade med någon närstående när de fick informationen och var tredje patient önskade mer information från vårdpersonal.

- Brister i informationen till hjärtpatienter kan vara en förklaring varför patienterna inte når sina målvärden för blodtryck och blodfetter och varför så få deltar i rehabiliteringsprogram, säger Kristina Hambraeus, en av forskarna i studien som är en av de hjärtläkarna som svarar för kvalitetsregistret SEPHIA.

Som ett resultat av undersökningen kommer sjukhusen att kontaktas av Riksförbundet HjärtLung för att diskutera hur patienter och vårdpersonal bör använda den korta informationstiden på sjukhuset på bästa sätt.

För mer information:

Joep Perk, överläkare, professor vid Linnéuniversitetet i Kalmar, tfn 070-344 50 96

Pelle Johansson, projektledare forskning/prevention, Riksförbundet HjärtLung, tfn 08-55 606 206

Länk till studien:

Study of Patient Information after percutaneous Coronary Intervention (SPICI): should prevention programmes become more effective?

EuroIntervention 2014;9 published ahead of print January 30, 2014.

Joep Perk, Kristina Hambraeus, Gunilla Burell, Roland Carlsson, Pelle Johansson, Jan Lisspers.

Läs hela artikeln via fri inloggning på EuroIntervention

Om Riksförbundet HjärtLung 
Riksförbundet HjärtLung, med cirka 40 000 medlemmar i 161 lokalföreningar, arbetar för att hjärt- och lungsjuka personer och deras anhöriga ska kunna leva ett så bra liv som möjligt. Vi erbjuder ett flertal aktiviteter för ett rikare och hälsosammare liv. Vi informerar, utbildar och engagerar oss i hälso- och sjukvårdsfrågor såsom rätten till kvalificerad vård och rehabilitering oberoende av bostadsort, kön och ålder. www.hjart-lung.se