Hjärtemånaden – dags att införa en nationell hjärtstrategi

Under Hjärtemånaden 2024 riktar Riksförbundet HjärtLung fokus på hjärtinfarkt som varje år drabbar omkring 22 000 människor i Sverige. Cirka 1 av 5 dör inom 28 dagar. De omotiverade skillnaderna i hjärtsjukvården visar på behovet av en nationell hjärtstrategi.

Målet vid en allvarlig hjärtsjukdom är att vårdkedjan från det akuta skedet till en god eftervård ska hänga ihop för patienten. Riksförbundet HjärtLung har varit pådrivande i utvecklingen mot en mer sammanhållen vård, men vi ser fortfarande tydliga brister.

- Vi ser behovet av en nationell hjärtstrategi som tar ett samlat grepp över hjärtsjukvården på det sätt som gjordes för cancersjukdomar. Vi behöver komma till rätta med de omotiverade skillnaderna i hjärtsjukvården, säger Anders Åkesson, ordförande Riksförbundet HjärtLung.

- Vi som samhälle behöver också ta tag i den stora skillnaden i risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, en skillnad som beror på faktorer som inkomst och utbildning. Det kan inte vara rimligt att det ska skilja nio år i medellivslängd mellan två områden i samma stad vilket det gör i Göteborg, säger Anders Åkesson, ordförande Riksförbundet HjärtLung.

- Vi vet också hur mycket utbildning och information gör för människor som lever med hjärt-kärl-sjukdom. Därför har vi tagit fram konceptet med diagnosstödjare, personer som själv har haft till exempel en hjärtinfarkt och som delar erfarenheten av hur det är drabbas och hur livet kan gestalta sig efter en hjärthändelse, säger Christine Cars-Ingels, generalsekreterare Riksförbundet HjärtLung.

Om Hjärtemånaden

Med Hjärtemånaden vill Riksförbundet HjärtLung öka kunskapen om hjärta och kärl och de sjukdomar som är kopplade till vårt viktigaste organ, om riskfaktorer och om skillnader och förbättringsmöjligheter i hjärtsjukvården.

På vår hemsida hjart-lung.se/hjartemanaden kan du se vad som är på gång runt om i landet under Hjärtemånaden.

Läs mer om hjärtinfarkt och hjärt-kärldiagnoser, gör ett quiz, läs våra medlemmars berättelse om hur livet kan vara efter en hjärtinfarkt och kom i kontakt med en diagnosstödjare.

Om omotiverade skillnader i hjärtsjukvården

• Skillnaderna mellan svenska sjukhus är oacceptabelt stora​. Till exempel hur fort människor med instabil kranskärlssjukdom genomgår kranskärlsröntgen, ett ingrepp som bör göras så fort som möjligt.[1] Det skiljer sig även kraftigt gällande väntetiderna till kateterburna aortaklaffingrepp. [2]
• Personer med högre socioekonomisk status får hjärt-lungräddning snabbare i samband med att de drabbas av hjärtstopp på sjukhus​.
• I områden med låg utbildningsnivå och inkomst finns det en kraftigt ökad risk för hjärtsjukdom.

Källa: Swedehearts årsrapport och kvalitetsindex. SCAPIS-studien.